Bättre sent än aldrig osv
För tillfället avlöser förkylningar och annat otyg varandra hör hemma. Senast i raden var gubben som lyckades skada ryggen på vägen till jobbet igår. Käre tid! Men nu börjar jag komma ikapp mig själv igen. Och nu har det över två veckor sen vi var och hälsade på i Norrpan. Typiskt.
Vi hängde en del med kusinerna och matade bland annat ankor. Så kul att se hur samspelet dem emellan utvecklas hela tiden, även bland de minsta små kusinerna.
Ungarna vinterkitades med skor, vantar och allt annat som behövs (och i viss mån inte behövs). Jag försökte få någon form av kort på tigern som fått sig nya skor som enligt barnets uppfattning "passade perfekt".
Jag fick fika med så här glada barn. Tröjan är exempel på köp som kanske egentligen inte behövdes. Men alltså ser ni lyckan i ögonen? (Kan även vara framkallat av socker och bus)
Vi levererade humlis vagn till ny ägare och det numera helt vagnlösa barnet fick provsitta storebrors lånevagn. Mycket uppskattat men transporter sker fortfarande på mammas mage.
Huvudattraktionen för besöket var dop för nyaste syskonbarnet och ett överraskningsbröllop. Tur att jag var förberedd på det för jag tjöt så det räckte tack under ceremonin. Telefonen, och därmed kameran, låg undanplockad i stort sett hela dagen. Lyckades ta kort på humlan innan vi begav oss men det var nog allt.
Jo presenten tog jag kort på också! Eftersom det var ett överraskningsbröllop tänkte jag att det vore kul med en present som de kunde ha som minne. Och en gästbok är ju alltid trevligt. Så jag gjorde en lite kreativ version av gästbok. Presenterar den närmare vid tillfälle.
Resten får en visualisera själv. Tänk härligt brudpar med sötaste marskalkerna och en liten bebis som skötte sig helt exemplariskt. Allt i en fantastiskt vacker domkyrka.
När vi ändå rest så långt passade vi på att stanna kvar ett tag. Mina föräldrar skulle dessutom till Arvika så det passade mig kanon! Snabb recap:
Vi hängde en del med kusinerna och matade bland annat ankor. Så kul att se hur samspelet dem emellan utvecklas hela tiden, även bland de minsta små kusinerna. Ungarna vinterkitades med skor, vantar och allt annat som behövs (och i viss mån inte behövs). Jag försökte få någon form av kort på tigern som fått sig nya skor som enligt barnets uppfattning "passade perfekt". Jag fick fika med så här glada barn. Tröjan är exempel på köp som kanske egentligen inte behövdes. Men alltså ser ni lyckan i ögonen? (Kan även vara framkallat av socker och bus) Vi gjorde massa fler hyss men jag förevigade väldigt få i bild. Nu är vi som sagt hemma igen. Sen ett bra tag tillbaka. Tigern längtar tillbaka titt som tätt och pratar ofta och gärna om sin äldste kusin som tillhör en av de stora idolerna i hans liv.
Chip!
Kommentarer
Trackback
