grinbellan

Behöver jag säga så mycket mer?

Chip!

Då så har alltså min tur kommit i pysselstafetten! Mitt pyssel bygger på att jag tar något som finns i överflöd hemma hos oss: tomma konservburkar och använder till något som vanligtvis brukar kosta hutlöst mycket: ljushållare, vaser med mera.

STEG 1

Börja med att lägga diskade och ursköljda konservburkar i vatten.


STEG 2

Ta fram det du kan tänkas behöva. Tänger, ståltråd, garnrester, pärlor, syl, hammare eller annat bra som du har liggande hemma. Är du riktigt piffig kanske du har något hemma som går att recykla.


STEG 3

Lagom till att du plockat fram och satt dig tillrätta så borde det vara dags att peela av pappret på dina konservburkar. Jag struntade helt i limplupparna som är sjukt jobbiga att ta bort och satte dem helt sonika på baksidan istället. Så jobbar jag.


STEG 4

Har man en gubbe (eller annan person i sin omgivning) som liksom min tenderar att skada sig precis överallt hela tiden så kan det vara en god idé att böja in kanterna på konservburken. Riskminimering är alltid bra! Ta bara en tång och tryck till och fortsätt runt hela kanten.

Efter att ha gjort allt detta så är det dags att bestämma sig för vad du vill använda din konservburk till, om du inte gjort det tidigare. Jag visar ett par olika saker som jag själv gjort med det sagt får du själv utöka och leka med fantasin!

Verktygsburk

Med många små saker som ligger och dräller så är det bra med en burk att ställa/lägga dem i. Efter att ha legat ute under vintern på balkongen har burken fått en, enligt min åsikt, snygg rostfinish.


Stoppa burken med något du har nära till hands, jag har använt mig av fiberväv som alltid ligger och dräller, detta fungarar sedan som motstånd så att inte burken bucklar sig mer än nödvändigt. Ta sedan sylen och placera där du vill ha ett hål och hammra sedan till ett hål. Gör så många hål du vill ha, i mönster eller på random. Flikarna som blir på insidan går sedan att vika in med hjälp av exempelvis sylen.


Vas

Världens kanske enklaste vas. Undviken sylen och att göra hål. Dekorera på lämpligt vis.


Jag lindade helt sonika lite garnrester runt och avslutade med något som ska föreställa en rosett. Svårare än så behöver det inte vara.

Ljushållare

Något som det är svårt att få för mycket av är ju söta ljushållare. Tyvärr så brukar de kunna kosta lite och då i synnerhet om man vill ha många. Betydligt billigare och dessutom med ett pyssel på köpet är det att göra dem själv!

Om du ska ha dem ute kan det vara bra att börja med att göra hål i botten så att de inte fylls med regnvatten allt eftersom sommaren går.


Börja med att böja ståltråden åt det håll du tänkt ha mot konservburken.


Sedan är det bara att vrida på pärlan. Nu sitter den på plats!


Sedan är det bara att fortsätta tills du är nöjd! Jag var lite snål med ståltråden så det blev inte mycket kvar på slutet men det var bara att skarva lite i efterhand.

Först virade jag några varv ståltråd runt burken och sedan petade jag helt sonika in pärlremsan där jag ville ha den.


Sedan kan man om man vill fylla på med lite grus, sand eller vad som finns hemma. Jag har använt mig av akvariesand som finns i tusen olika utföranden i både färg och form. Betydligt billigare än sån dekorationssand som går att köpa! Har du gjort hål i botten är ett gott tips att lägga en bit fiberväv i botten så att inte sanden trillar ut.

Så här såg förra årets ljuslyktor ut för den delen.

Kruka

Börja med att göra hål i botten. Lägg i ett lager lecakulor. Täck lecakulorna med fiberväv och lägg sedan i jord, gärna jord blandad med lecakulor, och plantera sedan det du vill ha i krukan. Personligen älskar jag kontrasten mellan rost och gröna friska örter och tur hade jag för visst fanns det en lagomt rostig burk kvar! Mer blingbling än så tyckte jag inte krukan behövde.


Resultatet

Done!

Imorgon har turen kommit till Rebeccas DIY ska bli spännande att se vad hon har att bjuda på!

Chip!

ps. är det någon som har fler smarta tricks att göra med konservburkar får ni supergärna dela med er! Alla pyssel mottages gladeligen!

Förra veckan ägnades till stor del åt att pyssla ihop så att alla mina fröbebisar ska få plats. Och att de ska ha det bra så klart.


I sockerlådan placerades de två minsta tomaterna tillsammans med basilika, en mini timjan, salvia och mina solhattar. Hoppas att de ska trivas tillsammans allihopa.


Luktärten planterades och fick ett litet växtstöd bestående av bambupinnar och mattvarp. Mattvarp är ta mig tusan världens bästa tråd! Går att använda till allt... nästan!


Jag är inte säker på att sommarmalvan egentligen behöver ett växtstöd. Men ryggpinnarna från en föredetta stol gjorde sig ganska bra i krukan så de fick minsann vara kvar.


Jag fann en kruka som jag planterat två tusenskönor i. De såg ut att behöva lite mer utrymme så de fick delas och kom så på plats tillsammans med murgrönan. Har jag tur blommar de och då kommer det bli toksnyggt!


Och så passade jag på att klippa ner pepparmynta och ingefärsmynta så att de ska bli buskiga och fina. Ingefärsmyntan kan jag avslöja att det var en riktig hit, sjukt gott att ha som te! Om man tittar noga ser man att de börjat blomma så det var nog tur att jag klippte ner den lite... (i nedre högra hörnet syns små små små vita blommor)

Får se hur det artar sig därute nu! Så himla spännande med växter det går liksom inte att förutspå hur de ska ta sig och var de slutligen landar. Men nu lever återigen hoppet om att det ska bli nåt bra i sommar!

Chip!

Jag tog ju lite bilder i förra vecka på båda mina små odlingar. Det är fascinerande vad som händer på två veckor och det blir rysligt tydligt när jag kom hem och inte sett något alls under tiden jag varit borta.


Bland det första jag fann när jag började rota runt var detta! Hade faktiskt inte alls förväntat mig att mina violer alls skulle börja blomma i år. Speciellt inte efter att ha sett hur små och taniga de var innan jag begav mig hemifrån. Häftigt!


Tomaterna hade växt en hel del de med! Här sorten "Gold nugget". Tur att jag kom hem och kunde binda upp den lite!. Blommor har det börjat komma på båda sorterna också. Jag som hade tappat hoppet om mina kära tomater till och med...


Två smultron har överlevt. Det här är monsterexemplaret av dem båda. Hoppas jag får fina smultron även i år. För det tycker jag är gooooott!


Chilin har också tagit sig fint. Den ser kanske lite skröpplig ut men den växer som den ska i alla fall. Sen får den se lite skräpig ut bäst den vill.


En till överraskning var att min ros har växt som tusan och framförallt att den har fått knoppar!! Jag är sjukt nöjd och glad! Den lilla torra pinnen har växt till sig. Den stor inte alls som den borde men vad sjutton, får jag ett par rosor på den i år så är det mer än jag kunnat drömma om.


Jaja det är väl inte riktigt allt som har klarat sig. Min physalis hade dött knall och fall, likaså en av mina timjanplantor. Men vad gör väl det? Bättre lycka nästa år helt enkelt!

I grönsaklandet hade allt förutom palsternacka kommit upp. Vissa hade växt lite bättre än andra och bäst hade bönorna tagit sig. Precis som det ska vara med andra ord. I det tomma hålet som skulle varit fyllt av palsternackor satte jag istället ett gäng purjolöksplantor som jag fått av en god vän. Hon hade ett gäng över som jag petat ner i jorden. I förrgår när jag förbi och kikade såg de ut att fortfarande må bra. Phew! Allt är så smått än så det inte riktigt känns värt att lägga upp bilder än. Men det kommer!

Chip!

Jag tror jag glömt säga detta men jag är med i en superkul grej! En pysselstafett! Under hela juni så är det en massa pysselgalna människor precis som mig som lägger upp små smarta pyssel. En för varje dag (bortsett från midsommar, det vore bara taskigt!)


Schema finns HÄR! Och jag är med om en vecka. Då blir det "Pimp my konservburk" för hela slanten! Någon som har bra idéer till vad konservburkar kan användas till som jag inte tänkt på själv?

Chip!

att jag lämnat min balkong i sticket lite väl länge. En stor del av dagen har ägnats åt att bringa någon slags ordning på eländet. Men nu börjar det återigen ta fart och det har kommit en bra bit på vägen under tiden jag varit bortrest. Ser ut att kunna bli en sommar i år igen trots allt!

Bilder kommer imorgon efter det sista stöket. Fortfarande lite växter som  behöver tuktas en smula.

Chip!

Ps. nu låter jag nästan normal. Bara lite smurf. Skönt!

Gubben sitter med munnen fylld av crunchies och svarar med ett glatt gutteralt läte (till följd av den chokladfyllda munnen) något som jag tar som ett ja på frågan om ännu mer choklad. There's no such thing as too much candy? Synd att jag inte har en kamera inopererad i hjärnan för det såg sjukt kul ut!

Chip!

Den fantastiska Londonvistelsen avslutades med en Full english breakfast. Under frukosten diskuterades vad som kommer näst, bara för att grabbarna inte befinner sig på vår sida jordklotet så betyder ju faktiskt inte det att vi inte kan nörda ihop oss med jämna mellanrum. Att förlora det fina nätvärk av svenska Hansonfans vore ju faktiskt urbota dumt! För att illustrera i siffror kan väl sägas att runt 20-25 fans från Sverige var på plats och då är det bara de vi känner till. Vem vet det kanske var ännu fler? Denna siffra innebär att vi var ungefär lika många som resten av de nordiska länderna tillsammans (om inte fler). I min mening tokhäftigt!

Nu är Harald och jag tillbaka i Sverige. Fortfarande slitna båda två men väldigt lyckliga och glada. Det är en typisk vecka som jag inte skulle vilja ha ogjord men som jag heller inte vill göra om. Inte än på ett tag i alla fall... Europas fansons är fantastiskt fina människor och jag är sjukt stolt över att vara del av denna grupp människor!

Kanske ska öva lite mer på Thinking about something dansen för att varva ner lite?

Chip!

Sista dagen blev jag uppkörd tidigare än tidigt. Väl på plats byggdes någon form av tidningssäng åt den lilla gruppen trötta men glada tjejer.


Trots tidig ankomst var vi inte först på plats. Men försöka duger väl?


Och plats 19 i kön är ju faktiskt inte heeeelt tokigt! Kunde bara önska att det betyder kick ass plats väl där inne!


Efter några timmars sömn och en del tjötande så var det dags för dagens Walk! Jag kan avslöja att till vänster så skymtas inte Isaac Hanson trots att han visst gick där... Jag hoppades i alla vattenpölar jag kom åt, jag menar är man ändå lite blöt så gör ju inte lite vatten varken från eller till. Nu kan jag dessutom stolt säga att "I TOOK THE WALK!" Något som mellanbrorsan Hanson tyckte var skoj att få oss att skrika. Min dollar gick till vattenförsörjning. Får se var nästa dollar går!


Efter en kall och regnig barfota promenix smög vi in på en närliggande bar och fick oss lite mat. Tidernas kanske godaste burgare hade de. Hur ölen var vet jag inte, det fick bli sprite istället. Mest för att inte dö senare under dagen.

Sista kommentaren från Anna:
I min mening var sista spelningen helt klart bäst! Har aldrig dansat så i mitt liv förut och svetten fullkomligt sprutade ur kroppen. De gav verkligen allt denna kväll och som åhörare kunde jag inte annat göra än ge det sista min kropp hade att ge. Fanfuckingtastic! Tur att min röst återhämtat sig från tidigare annars är jag rädd att jag varit stum vid det här laget.

Självklart bjöd dagen på lite blandade känslor. En underbar spelning men samtidigt också den sista för denna gång. För närvarande (några dagar senare) känner jag mig fortfarande helt bakis och jag låter forfarande helt konstigt. Hoppas verkligen att de kommer tillbaka snart som utlovat. Men samtidigt vet jag att allt sker på Hansontime*

Arrangörerna avslöjade att av alla de spelningar de haft så var Hansonfans de mest dedikerade de stött på. Tja vad kan man säga, får man vänta i fyra år eller mer på en spelning så är det väl kanske det som kan förväntas av publiken?

Chip!

*Hansontime= Not too late, not to early-just in time. Vanligtvis brukar detta innebära en hel del väntan.

Jag spanade på tjejerna när de begett sig till närmsta park för att öva lite dans inför dagens äventyr. Fint väder och ännu finare tjejer!


St. Pauls Cathedral var placet to be. Tyvärr så fungerade inte ljudutrustningen som tänkt så den uttänkta flashmoben blev tyvärr inställd. Men det är tanken som räknas och alla som varit med och tränat under veckan har åtminstone fått en massa dans i kroppen.


Dagen förvandlades istället till en fikadag. Bland annat här på Starbucks. Mycket tjöt och många skratt. Fina fisken helt enkelt!


Jag råkade sätta i mig hela fikat alldeles själv... Måste ju ha lite reserver inför sista dagen ju!


Veckans enda öl för min del. Ena liten en var det också. Med en gigantisk fisk till! Måste ju testa fish and chips ju! Fint sätt att avsluta den lediga dagen. Eller ja dagen avslutades egentligen med filtjakt som gick sådär. Men handdukar är väl också filtar?

Chip!

Eftersom tjejerna drog upp mig tidigt blev det till att sminka mig på plats så de skulle slippas skämmas för en hamster som mig. Visst blir jag fin?


Hej dagens kö! För att komma först måste man visst komma tidigare än tidigt! Ojskibokjski!


Ett par snälla holländare bäddade ner mig en sväng i sitt tält. Där fick jag lyssna på musik en sväng och bara ha det gött!


Mina tjejer bjöd på fingerflaggsmålning. Ursnyggt!


Jag fick rycka in och pyssla lite med ett gäng svenskor. Pysslet var ett svar på en tweet från grabbarna. Hade jag förstått mig på Twitter hade jag lagt upp en länk till tweeten här... Det är hur som helst ett svar från deras "most Royal fan"


Wiho jag fick autofrafer från två av grabbarna! Duktig hamster eh?

Anna säger sitt:
The walk spelningen var helt klart fantastisk! Fick en first row dagen till ära! Oh me gosh! Dagens story handlade mycket om vikten av att göra saker och efter en liten handuppräckning hur som många som faktiskt varit med i en Walk bestämde Taylor hastigt och lustigt att det skulle arrangeras en någon av dagarna. Något som hans båda bröder såg något förvånade ut över. Impulsiva förslag gillas starkt! För er som bor i närheten av Göteborg kan avslöjas att det kommer att arrangeras en walk även där nu i sommar, min fina vän står bakom. Postar mer när jag vet mer exakt!

Chip!

Efter frukosten var det bara att bege sig mot Kings College och dagens kö. Och herrejösses vilken tur jag hade som fick ta en tur förbi Starbucks på vägen. Hamster utan kaffe är en dålig idé.

Det visade sig vara ett smart drag att komma iväg något tidigare denna dag. Kön hade börjat ta form ganska duktigt när vi kom på plats. Hej igen alla fina fans!

Några fans hade till och med tagit med sig ett tält att bo i. Jag ville gärna gå förbi och hälsa men tyvärr verkade de inte längre vara hemma så jag fick nöja med ett litet bildbevis.

Det var inte bara fansen som bjöd på äventyr. Londons bilar var också ganska spännande. Mitt sällskap misstänkte att jag låg bakom något jag varken tänker bekräfta eller förneka. Missade en fin chans att få tjena på bröderna som kom åkandes. Ja ja bil som bil?

Jag fick äran att hjälpa en av tjejerna med ett litet porträtt av Taylor. Undrar hur det skulle ha gått utan min hjälp?

Fick även prova en riktigt frän kamera. Tyvärr fick den inte riktigt plats i mina kindpåsar annars vete katten om jag inte behållt den själv.

Jag gjorde ett tappert försök att gå lite före i kön. Det fanns ju så himla sköna stolar och ingen som tycktes vara på plats. Men efter en stund fick jag en rejäl utskällning av mina kamrater så jag fick snällt gå tillbaka till min egen plats i kön.

Där hade kön börjat tjocka på sig. Runt hörnet och ända bort till Sverige skulle jag tro, minst!

Tillbaka hos det svenska gänget fick jag svänga mina lurviga en sväng. Mmmbop!

Kings College var snälla och bjöd mig på vatten, utan vatten ingen hamster. Speciellt inte efter ett långt danspass.

Fast de svenska fansen får nog sluta spela sånger om tårar och elände. För en stackare som mig kan det bli lite för mycket…

Som tur var fick jag låna en spegel så jag kunde lägga pälsen till rätta. Måste ju skärpa mig om jag ska lyckas träffa de där karlarna någon gång!

Även fansen var på bra danshumör! Oj vad det dansades! Och jag fick också vara med. Lyllo mig!

Jag är ju inte riktigt i hamn än. Men stått på scenen har jag minsann få göra! Nu är det inte långt kvar innan grabbarna kommer och slår oss med häpnad.

Anna tar ordet:

Kvällens spelning var återigen helt galet bra! Kvällens höjdpunkt var en ensam Zac på scenen vid pianot sjungandes ”Lulabelle”. Första gången under hela kvällen som allt var knäpptyst utöver Zac’s röst och pianospel. Inte ett öga torrt och sagolikt vackert.

Zac räddade stämmningen när en tjej svimmade i publiken, genom att freestyla fram en låt. Grabbarna undrade om det var Taylors avlägsnande av hängslen som föranledde denna händelse. Och ja det är väl inte helt omöjligt?

Chip!

Ps. bilden som gjordes under kvällen av en av våra nya vänner lyckades bli signad av Taylor him self. Hur fränt är inte det på en skala? Han gillade dessutom bilden så mycket att han helst inte ville förstöra den med sin namnteckning. Silly thing!

Kaffeeeeee monster. Även en hamster blir trött och får ont i tassarna efter en sådan dunderkväll. Att fylla på kaffe är då det enda sättet att orka med livet. Oj oj oj.

Man skulle ju kunna tro att det var raka vägen till kö som gällde men vi hade lite bättre idéer på hur dagen skulle spenderas. Därför begav vi oss av till Hyde park.

Där hittade vi helt fantastiska tjejer som ville dansa med oss. Lycka! Vad som allt detta dansande ska resultera i får ni veta lite senare i veckan.

Att hitta i en stor stad som London visade sig vara svårt. Tur att det finns fina kartor att ta hjälp av. Vad ska en stackars hamster annars göra?

 

Tyvärr så fick redaktionens fotoutrustning driftstopp så Harald hade inte möjlighet att slutföra dagens uppdrag. Redaktionen kan dock avslöja att dagens väder var betydligt bättre. Det vill säga bara mycket lite regn. Och ett nytt paraply. För att säga några ord om spelningen så är det i skrivande stund väldigt svårt att sätta ord på en kväll som denna. Fantastisk räcker liksom inte riktigt. Sjukt mycket energi och ett Hanson som trivdes minst lika mycket som de hundratals fans som skrek halsar sönder och samman och sjöng till lungorna sprängdes. En och annan hälsena strök säkerligen med under hoppande och dansande. Men det hör väl liksom till en kväll som denna? Några höjdpunkter kan väl sägas vara ”In the city” med en extatisk Taylor som frågar: ”Do you love me?” Behöver jag säga vilket svar han fick? Eller vilket svar han fiskade efter… Han frågar vi svarar. Han vill aldrig sluta fråga och vill aldrig sluta svara. Vi vill aldrig sluta vara just där och då. Så enkelt är det faktiskt.

Energi vänner energi.

Chip!

Ps. ett litet ps känns på sin plats. Dagens roligaste eller kanske mest skillade händelse är när Zac lyckas riva sitt micstativ, eller snarare den efterföljande räddningen. Zac lyckas både spela trummor, på något sätt hålla sin mick och dessutom sjunga lead på sången de precis påbörjat under ungefär en halv framåt. Allt detta medan en av deras roddare försöker få fason på stativet. Ike som står framför oss försöker inte ens kväva skrattet som vällde upp över den något absurda situationen.

Det viktigaste för att få en bra start på dagen är en rejäl frukost. Speciellt när det handlar om timmatal i köer följt av tonvis av dansande.


Efter frukost och iordningfixande av damer så var det dags att fara iväg till the place to be så att säga. Och så klart kika in kön som börjat ta form. Undrar vad en sån här köplacering kan betyda senare inne på spelningen?


Efter en himla lång stund tyckte damerna att det var dags att skaffa mat och en stackars hamster som jag själv tyckte det var en ypperlig idé. Men det gäller sig att vara försiktig i trafiken för de där storstadsborna tycker om att köra mycket och fort... Tur att det finns hjälpmedel!


Jag försökte visa mitt sällskap att det är både enkelt och bra att tvätta sina händer innan matintag.


SEN får man äta. Och det var minsann på tiden! Gott var det också! Undrar när nästa mål mat kan tänkas dyka upp?


Utan kaffe på maten är inte livet värt att leva. Är kaffet från Starbucks är det bara lite mer värt att leva!


De flesta fansen verkar vara riktigt trevliga prickar. Och jag har absolut inget emot sång. Men när det blir mycket och mindre rent. Ja då är det bättre att gömma sig i väskan....


Jag fick världens finaste lilla plastkort att använda under veckan. Fick dock överlämna det till ställskapet för jag fick det inte riktigt runt halsen utan att snubbla....


Jag fick lyxen att åka väska ner det började regna mer än lite. Andra hade inte lika tur och såg ut som blöta hundar hela bunten. Anna var inget undantag och det är osäkert om tröjan hon använde någonsin kommer att torka...


Efter mycket väntande och ännu mer längtande så fick vi komma in. Och herrejösses vilken show killarna bad på. Det fick dessutom skrattas innan själva spelandet då de bärattade om kvällens temaablum.

Anna snor ordet:
WOW! WOW! Jag skrattade så jag grät emellanåt. Jag grät. Jag dansade. Jag skrek. Jag dog av lycka. Fatta fantastiskt att låtar med så många är på nacken fortfarande fungerar minst lika fint.

Harald Hamster kommer under veckan vara London korrespondent för grinbellan.blogg.se. Harald har ett inofficiellt mission under veckan att få posa lite tillsammans med grabbarna i Hanson. Vi hoppas självfallet att så ska bli fallet.



Harald påbörjade sitt uppdrag under fredagen med att följa med redaktionen under sista arbetsdagen. Något han firade med att ta en sväng om på skrivbordet.


På tågstationen fick passade han på att spana i folk, läsa bok och så fick han så klart hålla ett öga på packninen med jämna mellanrum.


Men mest tyckte han nog om att åka skobåt på vanthavet... jag säger då det hamstrar!


Natten fick han spendera hos min resekamrat och jag misstänker att han ägnade sig åt ett litet privat Hanson maraton efter att jag nattat honom.


Efter en solig tripp till Landvetter fick Harald hugga in på en rejäl macka för att inte vara sur och grinig på den stundande flygresan.


självklart resulterade det i någon form av matkoma deluxe. Vi trodde aldrig att han skulle repa sig ordentligt...


Vi får nog ta och omvärdera denna hamster för det visade sig att han mycket nöjd mumsade i sig båda våra muffins....


som han sedan toppade med körsbär!


Eftersom Harald valt att leva on the wild side of life och inte skaffat sig någon biljett fick han diskret smugglas ner i min ficka under ombordstigningen.


Harald firade att han lyckats ta sig ombord med att dricka lite gin och tonic. Han fick festa rätt vilt på bordet eftersom vi liksom inte riktigt hade hjärta att hejda honom...


vilket i och för sig resulterade i att han däckade efter bara några minuter... men så är det att vara hamster.


Lagom till att vi kom ombord på tunnelbanan efter en löjligt problemfri bagagehämtning och hittande av ytterligare resesällskap kvicknade Harald till.


Nu har han slutligen landat på vandrarhemmet och har i skrivande stund lämnat anteckningar till mig för att själv ladda batterierna inför morgondagen. Han hälsar att dagen har varit strålande och att han ser fram emot att fortsätta Londonrapporterna under dagen.

Chip!