Susar i säven
Då var klockan återigen mitt på dagen och jag ligger mellan mina två snusande ungar. Det är stunder som denna som en kommer sakna en dag, så jag passar på att njuta.
Humlan var helt fantastisk att ta med på resan i helgen glad som en lärka och pigg som få. Tror mycket är en kombination tur och en hel del arbete som ligger bakom. Ofta säger jag ju att ja jag har tur jag eller något åt det hållet. Men faktum kvarstår att det faktiskt ligger en hel del arbete bakom också. Att ta hand om små barn är verkligen ett kärt bekymmer. Att läsa tecken, bära, städa, pussa, aktivera och älska. Litet som smått sammantaget blir det en hel del som ska roddas under en dag. Bara alla ammingssesioner kräver sin tuttbärare. Ibland kommer det så snabbt att förminska sitt eget arbete. Jag får nog lov att sluta med det, bara under tiden jag skrivit denna korta text så har jag ammat ett par gånger, torkat kräks, pratat gulligt, fått ena bröstvårtan avbiten (nästan) samt hållt mig vaken. Ibland kommer betalningen som ett brev på posten. Som igår kväll när alla intryck samt en rackarns förkylning sjunkit in och stackars humlan skriker förtvivlat i flera timmar och vägrar allt. Förutom att bli buren. Så jag bar, bar och bar. Skumpade och pratade försiktigt. Tills vi slocknade i fåtöljen utmattade.
Nu är ena barnet inte alls suget på att ligga kvar i sängen så får avlägsna oss så tigern får sin väl behövda sömn.
Chip!
Kommentarer
Trackback
