Lekland
Ända sen långt före vi skaffade barn har jag drömt om att få åka på lekland. Jag hade långt gående planer på att låna syrrans ungar för att själv kunna ägna en heldag åt att åkas rutschkana och klättra runt. Sen hände livet. Så först förra helgen blev det premiär! Jag lämnade Humlis med gubben och drog med Tigern och några kompisar till oss vidare till grannkommun.
Favoriten var den första aktiviteten vi fann på. En superlång rutschkana. Tigerrutschkana inte desto mindre! Och glädjen i dretongen mins ögon går inte att ta miste på. Cirka så där glad såg han ut från att vi kom in till att vi skulle gå.
Så himla häftigt att låta favoritpersonen helt och hållet styra dagen. Var vi skulle och när. Och hans glädje när jag klättrade med och åkte. Oj som vi skrattade tillsammans!
Mitt i allt stoj och lek lunchade vi tillsammans. Det var nog det enda som Tigern själv inte fick bestämma över, han hade lätt kunnat hoppa lunchen till förmån för att svimma.
Favoriten var den första aktiviteten vi fann på. En superlång rutschkana. Tigerrutschkana inte desto mindre! Och glädjen i dretongen mins ögon går inte att ta miste på. Cirka så där glad såg han ut från att vi kom in till att vi skulle gå. Så himla häftigt att låta favoritpersonen helt och hållet styra dagen. Var vi skulle och när. Och hans glädje när jag klättrade med och åkte. Oj som vi skrattade tillsammans! Alla golvytor var täckta av heltäckningsmattor så min räsertiger kunde helnöjt springa på även mellan de olika aktiviteterna.
Mitt i allt stoj och lek lunchade vi tillsammans. Det var nog det enda som Tigern själv inte fick bestämma över, han hade lätt kunnat hoppa lunchen till förmån för att svimma. Helt klart en av mina topp tre dagar i livet! Både jag och barnet var adrenalinkickade en bra stund efteråt. Får bli ytterligare en dag på Leos lekland inom en överskådlig framtid!
Chip!
En park för folket
Igår gjorde vi en rätt rejäl promenix jag och ungarna. Först hälsade vi på mitt jobb, sa hej fräste runt och fikade lite. Sen dök tigern ner i vagnen och humlan upp på ryggen för tur ut till nästa arbetsplats. Gubben har sen en tid tillbaka nytt jobb och det var på tiden att vi hälsade på! Den nya arbetsplatsen är även en ytterst stark symbol för det svenska folkhemmet nämligen folkets park här i stan. Vi fick möjlighet att ta en sväng i parken och jag är ledsen över två saker. Dels att jag inte hade annat än min mobilkamera att fota med och dels att mina fotoskills inte gör parken rättvisa.
Vi började med att kika på den stora salen. Så här i dagsljus utan folk var stämningen där inne sjukt märklig! 
Vi började vår runda utmed kiosklängan. Det är nåt lite sorgligt med en sån här plats när den står helt tom. Igenbommade luckor och uppställda stolar. Själv är jag mer van att här brukar vara fullt med liv och rörelse. 
Tänk vad många minnen som ligger här! Möten och upplevelser. Kanske har någon träffat en vän för livet just här. Eller stulit sin första kyss en ljum sommarkväll. 
På precis den här scenen såg jag för första gången en av mina favoritartister, Kristian Antilla, för 13 långa år sedan. Idag lekte vi lekte i lövhögarna istället. Och tigern fick härja på scenen. Omåttligt populärt! 
Så mycket detaljer! Den här byggnationen är nog min favorit! 
Vi tog backstage selfies. Minus välkända artister då. 
Vissa av oss plockade pinnar. Det var av högsta vikt att detta dokumenterades. "Ta kort på den mamma" var en rätt tydlig uppmaning från tigern. 
Vi gick runt men bra stund inne på området. Och det är svårt att lämnas oberörd av en sån här plats. Här har varit festivaler, danser, loppisar, familjekvällar och så mycket mer! Hade jag haft tid och ork hade jag velat hitta på något själv här. Jag blir sugen på att fylla parken med teatrar och tombola och clowner och skrattande barn i plural. Ballonger och konfetti och varm korv med mesig senap och rinnig ketchup.
Sen gick vi in igen. Sa puss och hejdå på gubben innan vi begav oss hemöver igen. 
På hemvägen tänkte jag på alla fantastiska artister som spelat på den här leriga grusplanen. Det är ändå svårt att förställa sig Björk och fyrverkerier en dag i juli så här en eftermiddag i december när livet liksom knallar på alldeles som vanligt. 