Historian om en syster


Ibland när jag tänker på min och min systers utveckling blir blir jag alldeles mosig inuti. Att säga att vår saga är en aning komplicerad och invecklad är ingen överdrift. Med det sagt vill jag också säga att jag tror att det är en av anledningarna till att vi idag är så viktiga för varandra idag



För att inte göra sagan alldeles för lång kan vi börja för fyra år sedan, av en och annan anledning tog jag tillbaka min nyckel, gav tillbaka samma nyckel. Funderade och tänkte så jag var alldeles virrig i bollen. Det hela slutade med att jag på höstkanten rymmde. Till Arvika av alla ställen! En liten oas av fränt folk och härlig musik blandat med ett intehinnatänka tempo, I loved!

I mitt nya paradis fann jag vänner för livet! Sånna där fantastiska varelser som är med och bygger upp från grunden. Älskar dig dag för dag oavsett var du befinner dig i humör, livet eller på jorden. Bara för att det är så de fungerar. Bara för att jag hade en sannslös tur!

Under första åren i Arvika kan väl sägas att vår relation inte var den bästa, båda var vi dåliga ringare och när vi väl pratade flöt inte orden på som de egentligen ville. Gosh vad glad jag är idag att vi inte slutade där! Den stora vändpunkten kom ändå någon gång för ungefär ett år sedan. Självklart hade en massa små saker börjat hända tidigare men det var för ett år sedan som det verkligen verkligen vände! Jag minns speciellt när vi pysslade födelsedagspresent till mamma. Vi pillrade och pysslade och pratade i timmar utan att ens tänka tanken dålig stämning! Vi var på samma nivå, samma frekvens och jag vet inte vad, det var minst sagt fantastiskt! Hela vägen hem till mamma och pappa gick jag och log som den tok jag är.

Ärligt talat är nog min syster jag blir mest stolt av att se i hela världen! Från att ha varit riktigt riktigt nere till att idag vara en helt fantastisk mamma! Den resan hon har gjort på så många plan gör att jag bara vill spricka av jag vet inte vad. Hon är sannerligen en fighter, i god bemärkelse. Framförallt det senaste året! Det senaste året har hon tagit sig bra mycket längre än de flesta andra människor jag känner ens skulle klara av i sin vildaste fantasi. 



Längs vår väg finns det en sak som aldrig har förändrats, att jag älskar henne av hela mitt hjärta och hela mitt jag. Jag har tur som har en syster som Fia, hon är fantastisk!

/Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0