Vansinne
Att vakna upp idag var ingen höjdare. Det obegripliga som skett i Norge var än mer ogreppbart. Det finns så många tankar i huvudet nu och få av dem vill forma sig i ord. Mitt hjära idag finns hos AUF och alla dem som berörs av det inträffade. Jag kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas för dem som befunnit sig på Utöya eller har anhöriga som varit där.
Många tankar kretsar kring alla läger jag själv varit på med den svenska motsvarigheten till AUF, hur viktiga de varit för egen del. Hur viktig tryggheten där har varit. Det känns fortfarande omöjligt att något sånt här överhuvud taget ska kunna ske. Mina SSU kamrater har ju i mångt och mycket varit en andra familj, vi har tagit hand om varandra, skrattat ihop, gråtit ihop och kämpat sida vid sida. Som sagt jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara för våra norska partikamrater. För dem är ju deras andra familj som blivit attackerad på den plats där de under så många år kännt trygghet och samhörighet.
Jag hoppas att ni alla tar hand om er idag.
Chip!
Många tankar kretsar kring alla läger jag själv varit på med den svenska motsvarigheten till AUF, hur viktiga de varit för egen del. Hur viktig tryggheten där har varit. Det känns fortfarande omöjligt att något sånt här överhuvud taget ska kunna ske. Mina SSU kamrater har ju i mångt och mycket varit en andra familj, vi har tagit hand om varandra, skrattat ihop, gråtit ihop och kämpat sida vid sida. Som sagt jag kan inte ens föreställa mig hur det måste vara för våra norska partikamrater. För dem är ju deras andra familj som blivit attackerad på den plats där de under så många år kännt trygghet och samhörighet.
Jag hoppas att ni alla tar hand om er idag.
Chip!
Kommentarer
Trackback
