grinbellan

Hemkomsten har gått över förväntan bra. Visst är det en smula blandade känslor från Tigerns sida men jag tror det börjar lägga sig. Han är otroligt nyfiken på bebisen och vill hela tiden ha koll på var Humlan befinner sig. Ska det bytas blöjor vill han vara med och hjälpa till. Ammar han påpekar han att det andra bröstet är bebisens. Han vill gärna klappa och titta, där gäller det dock att vara på sin vakt så han inte blir överexalterad istället. Men på det stora hela oroligt gullig. 

För mig har det varit viktigt att få till tid även till Tigern, till exempel tanka Humlan full på kvällen så att jag kunnat natta. Samma visa på morgonen, tanka Humla maratonamma Tiger, där jag dessutom försökt att smyga upp tillsammans med Tigern och kikat på film eller så innan frukost. Försökt hitta gostillfällena och lekmöjligheter. Tänker att det är extra viktigt så här i början att verkligen verkligen bekräfta Tigern och visa på att han är lika viktig nu som för en vecka sen. Att även om allt är annorlunda så är allt precis som förut. 

Inte är det lätt alla gånger men en får göra så gott en kan och ta motgångarna en i taget. För motgångar gissar jag på kommer komma. Orkar inte ens spekulera i hur de kan komma att te sig, njuter av det vi har just nu istället. 

Chip!