Riksträff

Resan dit bestod av 6 timmar tåg och buss samt 3 byten. Själv med två barn. Och det gick så himla himla bra! Jag bestämde mig rätt snabbt för att bara slappna av och njuta av resan. Följa ungarna så gott som möjligt istället för att styra och ställa. Och kanske var det det som var nyckeln, att jag slappnade av så att de också kunde göra det. Jag märker ofta att min stress smittar av sig på barnen vilket ofta leder till konflikter och otrevligheter.

Hemresan gick lika fint som ditresan. Första biten åkte vi med andra deltagare. Sen kom det jag på förhand befarade skulle bli den största utmaningen; 1.5 timme i TYST avdelning. Men varför oroa sig? Humlan sov som en stock större delen av resan och tigern mumsade förnöjt på en liten påse gott och blandat och tittade utöver landskapet. I en hel timme! Sen lekte han med sina nya bilar en sväng innan det var daga att packa ihop och kliva av.
Så till slut kom en schleten men fantastiskt glad mor och barnaskara hem efter mitt livs kanske bästa helg. Jag har fått lära känna mina barn en smula bättre och jag har många ideer och tankar med mig i bagaget.
Någon dag framöver delar jag med mig lite om på vilka sätt riksträffarna och Ammingshjälpen har hjälpt mig i mitt föräldraskap. So stay tuned ;)
Chip!
Kommentarer
Trackback